Författaren och journalisten Viola Wahlstedt var journalisten Malin Wahlstedts mormor och stora förebild, ja, så stor att Malin tog hennes efternamn. Viola dog 1992 och hade då hunnit rapportera från krig i Tyskland och Spanien, varit barnboksförfattare, radiojournalist i Östersund och tidigare på 30-talet rest runt i Sovjet. Men vem var hon? Och hur såg hennes journalistik ut? Var hon journalist eller aktivist?
Det är detta Malin Wahlstedt ska försöka ta närmare reda på med hjälp av sitt medieforskastipendium på 40 000 kronor. Det berättade hon efter Mediehistorisk förenings årsmöte på KB (Kungliga biblioteket) i Stockholm.
Malin Wahlstedt
–Viola Wahlstedt var gift flera gånger och låg inte alls så bra till hos min mamma som hos mig. Mamma var bitter och tyckte att mormor lät barnen komma i andra hand, att hon satsade mest på sin egen karriär och egna intressen, sa Malin Wahlstedt.
-Hon trodde som flera andra att Sovjet skulle bli ett idealsamhälle, det var därför hon reste runt där och skrev resereportage 1933-34. Men hur rapporterade hon därifrån?
De här frågorna kan Malin få svar på när hon nu ska gå igenom alla anteckningar, tidningsartiklar och allt annat researchmaterial som finns samlat på flera håll i mängder av kartonger i och kring Violas fäbod i Öjevallen i Funäsdalen.
UNIK NAZISTISK KLIPPSAMLING
Stipendiaten Kent Zetterberg är ett mer känt namn i Mediehistorisk förening. Han var trots allt chef för Pressarkivet en gång i tiden, historieprofessor emeritus, har skrivit flera gånger i vår årsbok och producerat flera egna böcker. Den senaste kom så sent som i vintras och handlade om Nazityskland 39-45.
Stipendiepengarna ska han nu använda till att gräva sig ner i en hittills outforskad, unik klippsamling från den nazityska legationen i Stockholm. Den innehåller allt som samlats från Nazitysklands bevakning av och protester mot den svenska pressen under andra världskriget.
MÖRK TID FÖR TIDNINGARNA
-Samlingen finns på Carolina, universitetsbiblioteket i Uppsala och har nu renoverats. Fantastiskt att den är bevarad i Sverige och nu gäller det att försöka läsa tysk skrivstil som mest påminner om hur vi skrev på 1700-talet, berättade Kent Zetterberg.
Han tänker också göra ett besök på ett arkiv i Koblentz i Tyskland, där det ska finnas en del intressant som är kopplat till ämnet.
-Början av 40-talet var mörka år för den svenska pressfriheten, det rådde ett hårt tryck mot tidningarna i Sverige. Mest drabbades den kommunistiska och nazistiska pressen, men kanske tio procent av ”de vanliga tidningarna”drabbades också av beslag och tillrättavisningar från de svenska myndigheterna.
SVERIGE OCH TYSKLAND ”LÅSTE SIG”
Kent Zetterberg berättade att Hitler och Nazityskland fäste stor vikt vid läget i Sverige. I början bestod den tyska legationen av 50 personer, men växte snabbt till 500.
Kent Zetterberg
Det finns som bekant flera teorier om varför Sverige aldrig drogs in i kriget. Zetterbergs förklaring är att Sverige och Tyskland ”låste varandra”. Tyskland var beroende av svenska mineraler, metaller av olika slag. Skulle Hitler angripa Sverige skulle svenskarna fylla igen, förstöra gruvor och annat. Och då skulle Tyskland inte kunna fortsätta kriget.
CHILEBULLETINEN SPECIALGRANSKAS
För ovanlighetens skull delade vi ut tre stipendier (har hänt en gång tidigare). Och den tredje personen som berättade om sitt projekt var Vladimir Cotal San Marin, universitetslektor i Karlstad. Han tänker göra en studie av en som han anser bortglömd tidskrift, närmare bestämt Chilebulletinen, som kom ut 1973 till 1991. Vladimire tog tillfället i akt att ge oss en tillbakablick i vad som gjorde att Chilebulletinen startades, nämligen kuppen mot den förste folkvalde, socialistiske presidenten i Latinamerika – Sallavador Allende.
Hans parti, Folkfronten fick stöd från många håll i världen, inte minst från Olof Palmes Sverige. Sedan kom kuppen mot Allende den 11 september 1973 och allt vad det förde med sig. Svenske ambassadören Harald Edelstam räddade många chilenare och många kom till Sverige. Det fanns snart 70 chilegrupper runt om i Sverige, Chilekommittén hade hela 35 000 medlemmar och Chilebulletinen blev viktig.
FÖRSTÅELSE OCH IDENTIFIKATION
Men hur förklarar man att så många engagerade sig i tidskriften?
Vladimir Cotal San Marin
-Det har nog bland annat med förståelse och identifikation att göra, och att minska avståndet mellan oss, trodde Vladimir.
Isa Pellbäck och Monica Bäckman
Sedan berättade årets uppsatspristagare Isa Pellbäck och Marica Bäckman från Södertörns högskola kort om sin uppsats ”En kultur av män, för män”? En socialsemiotisk analys av genusframställningen i Apples medieteknologiska reklamfilmer mellan åratalen 1984 och 2021”.
Allt om den kan du läsa om HÄR via en länk till annan plats på hemsidan!
DIGITALISERINGSGENERALEN OM MILJONER TIDNINGSSIDOR
Hela evenemanget i KB:s fina auditorium inleddes egentligen med föreningens formella årsmöte, som var ganska snabbt avklarat. Resultatet hittar du här intill!
Avslutningen stod Torsten Johansson, som ansvarar för KB:s omfattande digitalisering, för. Där finns det en del att göra, om mer pengar kan hittas för det framtida arbetet. Kostnaden för att digitalisera resten av KB:s enorma tidningssamling beräknas till en miljard kronor, att göra samma sak med resten av tidskrifterna kostar bara 300 miljoner…
Torsten Johansson
20 procent av tidningssamlingen på kring 160 miljoner tidningssidor är hittills digitaliserad, det vill säga kring 33.5 miljoner dagstidningssidor. Det finns 40 miljoner tidskriftssidor i beståndet.
UPPDRAG OCH SPECIALBESTÄLLNINGAR
Man kan hålla på att bolla med betydligt fler av Torsten Johansson siffror. Men vi slutar med att nämna några av de just nu aktuella digitaliseringsprojekten:
Digitaliseringen av den svenska pressen till och med 1906, som inleddes 2018, tros vara klar nästa år. Här har KB hittat extern finansiering från Arcadia Foundation. Och snart gått igenom 1 400 titlar och 4.5 miljoner sidor.
Det pågår speciella satsningar på digitalisering av GHT och Arbetet. På uppdrag också av Arbetaren, som väl precis fyllt 100 år och av 25 historiska tidskrifter.
Åke Pettersson
